EU:s politik måste omprövas oftare
Debattartikel av Erik Bergkvist i Lantbrukets affärstidning (ATL) den 6 november 2020.
Det var sju år sedan Europaparlamentet senast röstade om EU:s jordbrukspolitik. Förra veckan var det dags igen. Med en värld som förändras allt snabbare måste EU bedriva en modern jordbrukspolitik för att klara av framtidens utmaningar. Just nu är gensaxen aktuell, den och andra innovationer kan inte vänta. Därför måste jordbrukspolitiken vara mer flexibel och tas upp oftare för utvärdering.
Det var ett massivt förslag på bordet eftersom jordbruksstödet utgör mer än en tredjedel av EU:s totala långtidsbudget på över 1 000 miljarder euro.
2013, förra gången parlamentet skulle rösta om jordbrukspolitiken, drog omröstningarna ut på tiden så mycket att vice talmannen Georgios Papastamkos kollapsade. Dåvarande talmannen Martin Schulz sa i en kommentar efter händelsen att omröstningarna måste bli kortare i framtiden. Ändå satt vi där med lika komplexa omröstningar.
Jag instämmer i Martin Schulz kommentar, men vill tillägga att jordbrukspolitiken måste tas upp allt oftare. Anledningarna till detta är främst tre.
För det första kommer den geopolitiska instabiliteten att framkalla en ännu starkare debatt om självförsörjning av mat på nationell nivå. Detta kommer att öka behovet av ett mer aktivt och hållbart EU-samarbete i jordbrukspolitiken.
För det andra har EU som mål att bli klimatneutralt. Förslaget till EUs nya klimatlag säger tydligt att alla sektorer måste ställa om, inklusive jordbruket. Den pågående klimatkrisen kommer att presentera nya utmaningar som måste hanteras. Att då besluta om en jordbrukspolitik som är hållbar i dag, men inte i morgon, riskerar det gröna EU som vi eftersträvar.
För det tredje kommer sektorn att utvecklas med nya innovationer som bidrar till ett modernt jordbruk. Redan nu har vi en situation där det finns innovationer som skulle kunna bidra till ett mer hållbart och effektivt jordbruk.
Nyligen tillkännagavs att Nobelpriset i kemi går till Emmanuelle Charpentier och Jennifer A Doudna för upptäckten av gensaxen, som redan har börjat revolutionera växtförädlingen. En upptäckt som togs fram när Emmanuelle Charpentier forskade vid mitt gamla hemuniversitet – Umeå universitet.
Till skillnad från klassisk genmodifiering, som adderar till existerande gener, går gensaxen in och ändrar i befintliga genstrukturer. Det är för närvarande inte tillåtet i EU, men i de flesta andra delar av världen. Det är ett faktum som kommer att sätta ett enormt tryck på EU:s jordbrukare och skapar en ogynnsam konkurrenssituation ur ett globalt perspektiv.
I den jordbrukspolitik vi beslutade om finns inget om gensaxen. Det är förståeligt då personer utanför vetenskapssfären nyligen fått upp ögonen för dess genialitet. Men ska vi vänta i ytterligare sju år för att kunna inviga denna innovation för ett modernt och konkurrenskraftigt jordbruk?
Världen förändras allt snabbare. Ska vi ha ett jordbruk som är hållbart där medlen fördelas på ett klokt sätt och som ligger i framkant med en stark konkurrenskraft måste jordbruksfrågorna bli mer av en vardagsfråga i parlamentet. Därför kommer jag att jobba för att få EU att prioritera jordbrukspolitiken åtminstone vartannat år.
Erik Bergkvist
* * *
Senast uppdaterad: fredag 6 november 2020
