EU:s Arktis – en säkerhetspolitisk hotspot

Debattartikel av Erik Bergkvist i Aktuellt i politiken den 22 januari 2021.

Norra Sverige är en del av EU:s Arktis. Förutom hotet från klimatförändringarna står Arktis inför ett försämrat säkerhetspolitiskt läge. Alltfler stater visar ett ökat intresse för området. Kina och Ryssland är bara några av intressenterna. Regionens ökade betydelse grundar sig bland annat på Arktis rika naturtillgångar, som de eftertraktade batterimetallerna, men också på Arktis centrala läge med en framtida seglingsbar Nordostpassage. Arktis har därmed blivit en säkerhetspolitisk hotspot och det är en av anledningarna till att EU under året kommer att presentera en gemensam EU-strategi för området.

Europa är en rik kontinent och måste kunna försvara sig utan hjälp utifrån. Nu när Sverige är ordförande i OSSE och i ljuset av diskussionerna under årets ”Folk och Försvar” behöver vi se till att den försvarspolitiska diskussionen fördjupas och accelereras. Bräckligheten i den amerikanska demokratin och Donald Trump supportrars vedervärdiga stormning av Kapitolium visar med all tydlighet att Sveriges och EU:s försvar inte enbart kan bygga på den transatlantiska länken och det försvarspolitiska samarbetet med våra närmaste grannländer. Som Ann Linde betonade under sitt tal under ”Folk och Försvar” är EU Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska plattform.

Vi behöver använda EU mer och ytterligare fördjupa det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet. Vi kommer med säkerhet se ett EU-försvar utvecklas i framtiden. NATO kommer framgent sannolikt att spela en mindre roll för EU:s försvar, men trots det är NATO en viktig aktör. Vi måste bygga säkerhet tillsammans med organisationens medlemmar, flera av dem nära grannar till oss. Diskussionen om ett framtida NATO-medlemskap är av förståeliga skäl fortfarande levande, men inte den försvarspolitiska huvudfråga som vi borde lägga mest energi på.

Jag önskar att vi slapp lägga mer pengar på försvar, men det går inte med den oroande utvecklingen i vår omvärld. Att som många andra länder i Europa börja närma oss två procent av BNP i försvarsutgifter är en nödvändig utveckling för Sverige. Huruvida två procent ska vara ett bindande mål kan diskuteras, men jag noterar att det även är den procentsats vi diskuterar som riktmärke i EU.

Upprustningen av det svenska försvaret, som anges i den försvarspolitiska propositionen för 2021-2025, går i rätt riktning men likväl måste EU rustas med egen försvarspolitisk förmåga. Vår kontinent riskerar annars att bli skådeplats för olika despoters auktoritära nycker. Rysslands annektering av Krim och aggressionen i östra Ukraina visar tydligt på säkerhetshotet i EU:s närområde. Den svenska alliansfriheten bör således successivt avvecklas, till förmån för gemensamma satsningar i EU.

Det är viktigt att Sverige fortsätter agera långsiktigt, förutsägbart och i samförstånd över partigränserna. Här är de borgerliga partiernas agerande och den populism vi ser i debatten olycklig. Inga beslut tjänar på att hastas fram, men situationen försämras i snabb takt och att bredda den säkerhets- och försvarspolitiska diskussionen är nödvändigt. Norra Sverige och EUs Arktis är hotat – en plats där människor bor, lever och verkar.

Erik Bergkvist

* * *

facebook Twitter Email