”EU-kritiskt nonsens från debattörer”

EU:s återhämtningspaket är historiskt. Nu sjösätter vi en Marshallplan för Europa under en aldrig tidigare skådad pandemi. Stöd­paketet som nyligen röstades igenom i riksdagen kommer att återstarta EU:s ekonomi, och därigenom bidra till klimat­omställningen och svensk tillväxt. Att kända EU-skeptiker tar tillfället i akt att skapa misstro mot EU är föga förvånande.

Replik av Erik Bergkvist i Svenska Dagbladet den 26 mars 2021.

Debattörer knutna till forum för EU-debatt skriver att återhämtningspaketet innebär en maktförskjutning till EU och en utveckling mot ett federalt Europa. Det stämmer att återhämtningspaketet innebär historiska satsningar, men att unionen inte skulle adressera den akuta situation vi befinner oss i är uteslutet. EU:s stats- och regeringschefer samlades därför i somras och beslutade gemensamt om en långtidsbudget och ett återhämtningspaket. Det var möjligen den svåraste budgetförhandlingen i EU:s historia, men EU:s ledare visade styrkan i samarbetet när det verkligen gällde.

Medlemsstaterna hade givetvis skiftande prioriteringar i förhandlingarna, och den produkt som röstades igenom i riksdagen var ett resultat av ett gediget kompromissarbete i Europeiska rådet. Det handlar därför inte om någon dold maktöverföring till EU som skribenterna insinuerar, utan besluten har fattats i demokratisk ordning, med fördraget som grund. Tvärtemot artikelförfattarnas påstående stärkte Lissabonfördraget unionens demokratiska legitimitet genom att Europaparlamentets lagstiftande funktion stärktes i förhållande till rådet. Som Europaparlamentariker har jag deltagit i godkännandet av EU:s återhämtningspaket. Att kalla processen för odemokratisk är därför EU-kritiskt nonsens.

Sverige kommer att bidra med 150 miljarder kronor till åter­hämtnings­paketet, motsvarande 2–3 procent av BNP. Det låter som väldigt mycket pengar, och det är mycket pengar. Men det är medel som behövs för att vända den ekonomiska utvecklingen i EU. Får vi igång Europas ekonomier kommer vi snabbt få tillbaka de pengar vi investerat. Det vet forskarna som skrivit debattartikeln, men EU-skepsisen tar över och skymmer skogen för alla träden.

Vi tjänar alla på att vara en del av EU och den öppna marknaden som medlemskapet medför. Det var ett av de starkaste argumenten till att vi en gång gick med i EU. Sverige är ett litet och högst exportberoende land. Mer än 70 procent av den svenska exporten går till den inre marknaden. Därför behövs gemensamma investeringar i klimatomställningen i EU för att få hjulen att snurra igen, samtidigt som vi successivt fasar ut fossil energi i syfte att leva upp till EU:s mål om klimatneutralitet senast 2050.

Sist men inte minst, vad hände med solidariteten? Som ett av EU:s rikaste länder är det helt i sin ordning att vi är med och bidrar, och är ett av de nettobetalande länderna. Jag håller med författarna om att alla länder måste ta tag i sina egna ekonomiska problem, men att begära att de gör det nu, mitt under en pandemi och djup recession, är att begära för mycket.

Ordning och reda behövs i medlemsstaternas offentliga finanser. Reglerna i EU:s finans­politiska ramverk för bättre efterlevnad behöver därför ses över. Men först vaccinering, sedan återhämtning och återuppbyggnad.

Erik Bergkvist

***

Läs repliken på Svenska Dagbladets webbplats

***

facebook Twitter Email