Allt att vinna på att delta i diskussionen om ett gemensamt Europa

Krönika av Erik Bergkvist i Aktuellt i politiken den 29 maj 2020.

När jag senast lämnade Bryssel i mitten av mars trodde jag nog att jag skulle vara tillbaka på någon vecka. Nu efter åtta veckor i Sverige vet vi fortfarande inte när verksamheten återgår till det normala.

Erfarenheten hittills är att dagens distanslösningar fungerar hjälpligt, men det politiska arbetet är mer än att bara fatta beslut via videolänk. Tekniken kommer att förbättras men aldrig kunna ersätta det mänskliga mötet. Då vi vet att fler pandemier kommer och att den nuvarande kan pågå i flera år måste vi även utveckla våra mänskliga möten så att de kan hållas även när virus och baciller härjar. Det gäller också våra transportsystem, såväl på marken som i luften. Det mänskliga resandet måste fungera oavsett.

Nu väntar en grön återstart av Europa. Vi har sett nödvändigheten av samarbete och samverkan, vilket blivit än tydligare när enskilda medlemsstater i EU stängt gränser och hindrat transporter av förnödenheter.

Jag har dock inte än hört någon som tyckt att dessa brott mot gemensamma regler i EU varit bra. Tvärtom har hela debatten handlat om att de är problematiska, och hur man ska kunna gardera sig mot att så sker igen.

Den 18 maj presenterade Frankrike och Tyskland ett förslag till återhämtningsfond på drygt 5000 miljarder kronor. Förslaget hanteras i arbetet med långtidsbudgeten. Det är oerhört viktigt att samtliga medlemsstater ser behovet av tillräckliga resurser för en gemensam europeisk återhämtning.

Sverige är ett av Europas mest handelsberoende länder. Fungerande frihandel och länder att handla med är viktigare för oss än för de stora länderna. Små länder har mindre möjligheter att påverka skeenden än större, men de finns.

Tittar vi på hur Sverige agerat i FN ser vi att idérikedom, exemplets makt och en vilja att gå före ekonomiskt gett oss både goodwill och ett inflytande större än vår befolkningsmängd. Jag kan inte annat än konstatera att detta varit bra både för Sverige och världen.

Allt talar för att detta också skulle vara en framgångsrik linje även i EU. Det finns i dag både en beundran och förundran över Sveriges framgångar. Många ledamöter i Europaparlamentet uttrycker att de vill ”ha det som oss”. De uttrycker samtidigt en besvikelse över att Sverige inte tar ett större utrymme och driver fler gemensamma europeiska initiativ.

Vi har allt att vinna på ett än tydligare deltagande i diskussionen om ett gemensamt Europa och att vi går före i arbetet med den gemensamma gröna återstarten.

Sverige och EU har mycket att uträtta!

Erik Bergkvist